Socialisternes styrka ligger i solidaritet och enhet i klasskampen

0
366

Hamza Yalcin diskuterade efter frågorna i den diskussionspanel som anordnades av föreningen Utbildnings- och solidaritetsrörelsen i Göteborg om oktoberrevolutionen den 19 december 2023. De andra två deltagarna var Povel Johansson från Kommunistiska Partiet och Mattias Bernhardsson från Socialistiskt Alternativ- Odak

a. Varför är en socialistisk revolution nödvändig och vad är möjligheterna för att uppnå en idag?

Jag skulle vilja börja med att säga att jag kommer från den turkiska socialistiska rörelsen och kan bidra till diskussionen främst utifrån mina erfarenheter i Turkiet.

Socialistisk revolution är nödvändig för mänsklighetens överlevnad. Kapitalismen som baserar sig på vinst och konkurrens är irrationell. Arbetare producerar för kapitalisternas makt, vilket orsakar sociala orättvisor och slöseri med resurser. Statlig reglering kan inte ändra på detta. Trots att vi lever i ett ganska utvecklat land har vi exempelvis dåligt fungerande system för bostäder, utbildning, hälsovård, pensioner och social trygghet. Demokratin och den sociala välfärden undermineras ständigt. Arbetstiden förkortas inte trots en enorm utveckling av produktionsmedel och produktionsmetoder. Upprustning, krig och miljöproblem är resultatet av den vinstdrivna ekonomin. Dessutom är allt detta ännu värre i de flesta andra länder. 

Socialismen är möjlig eftersom produktionen kan planeras och genomföras i enlighet med folkets behov. Arbetarklassen, som kan leda revolutionen, utgör den överväldigande majoriteten av befolkningen. Dess utbildningsnivå är utvecklad. Det finns möjligheter till en socialistisk ordning inte bara i enskilda länder utan nästan i hela världen.

Det största hindret för en stark revolutionär rörelse idag är den individualistiska alienationen av hela befolkningen, inklusive arbetarklassen. Nyliberalismen spädde på den individualistiska alienationen för att stärka kapitalisternas makt. Som ett resultat är människor ute efter individuella lösningar och bryr sig inte mycket om en socialistisk förändring genom kollektiv handling. Det finns ett starkt behov av en kollektivistisk upplysningsrörelse mot den individualistiska alienationen.

b. Vilka lärdomar går att dra av erfarenheterna från oktoberrevolutionen och den socialistiska världsrörelsen för att genomföra den socialistiska revolutionen?

Oktoberrevolutionen bevisade att produktionen kan planeras och styras efter folkets behov. Därmed kan mycket viktiga sociala problem som arbetslöshet, bostäder, hälsovård, utbildning  lösas i enlighet med folkets behov.

Oktoberrevolutionen och efterföljande revolutioner visade att det leninistiska partiet är nödvändigt för revolutionär verksamhet. Den socialistiska erfarenheten har också visat att en väldisciplinerad, välutbildad och klassmedveten förtruppspartimodell är öppen för gruppmakt, dvs. partimakt. Eftersom den socialistiska rörelsen har deformerats av den så kallade “realsocialismen”, det vill säga gruppmaktens teori och praktik, krävs förnyelse både i de socialistiska organisationernas interna relationer som bygger på kamratskap, i arbetet bland folket och i relationerna mellan olika socialistiska organisationer och individer.

Erfarenheterna visar att kampens metoder och medel och kampens mål och principer måste vara förenliga. Alla socialistiska rörelser måste ständigt granska sig själva i denna mening. För att förhindra att en revolutionär rörelse förvandlas till en rörelse efter gruppmakt måste metoden för kommunikation och utbildning, särskilt propagandametoden, granskas. Denna metod har gått långt utöver informations- och utbildningsarbete och har förvandlats till manipulation som kväver kritiskt tänkande. Propaganda är inte lämpligt för att bidra till att höja klassmedvetandet.

Relationerna mellan partiet och folket kan inte baseras på den klassiska pedagogiska relationen mellan lärare och elev.

Den polemiska diskussionsmetoden motverkar också att socialister närmar sig varandra och kommer fram till gemensamma slutsatser. I stället för dessa metoder kan man välja dialog som bygger på solidaritet och kritiskt tänkande, som nämns av pedagogen Paulo Freire.

Den revolutionära praktiken visade att borgarklassen kan använda socialister mot varandra. Relationer mellan olika socialistiska organisationer behöver inte bygga på konkurrens utan solidaritet. Vi måste lära oss att koordinera våra krafter. Olika synsätt och olika organisationer kan också ses som fördelar för en gemensam kamp.

3. Hur kan vi samordna de olika socialistiska organisationerna i Sverige på ett ömsesidigt stödjande sätt, dvs. skapa enhet på den socialistiska vänsterkanten?

Ett av de största hindren för vänsterns enhet är det arbete som utförs av USA-imperialismen och deras allierade inom vänstern. Manipulationen av vänstern under den så kallade arabiska våren är ett exempel på detta. En del vänster tänkte då att det var en fantastisk utveckling i arabiska länderna. USA-imperialismen försöker numera att använda vissa progressiva förtryckta nationella rörelser för att manipulera vänstern i världen. 

Bilden av den marxistiska vänstern som splittrad, oenig med varandra och ignorerande av gemensamma mål sänker vänsterns prestige. Denna bild kan och måste förändras. Socialisternas styrka ligger i solidaritet och enighet.  

Kanske skulle en gemensam revolutionär skola kunna inrättas. Representanter från olika socialistiska organisationer och en del partilösa socialister skulle kunna bjudas in till varandras sommarläger. Socialister skulle kunna skriva för varandras tidningar. De gemensamma ungdomsorganisationer som bildades i Turkiet har nästan alltid varit till nytta för utvecklingen av studentrörelsen. Samordnat arbete inom fackföreningsrörelsen och kampen mot kriminalisering kan genomföras.

Med initiativ från socialistiska organisationer kan en kommunikationsplattform som inkluderar den oorganiserade vänstern upprättas. Till exempel skulle gemensamma diskussionsmöten om politiska utvecklingar och frågor kunna hållas var tredje eller sjätte månad och delas med allmänheten.

Inom den socialistiska vänstern kan tonvikten läggas på att utveckla en förståelse av kamratskap som både omfattar och överskrider enskilda revolutionära organisationer. Ett exempel är förhållandet mellan Anton Nilsson och KPML(r).

Sverige har en stark socialistisk potential. Människor med invandrarbakgrund är en viktig del av denna potential. Studenter är nu öppnare för politisering. Individualismen och liberalismen på vänsterkanten försvagar denna potential. Kamratrelationer måste renas från dessa. Det finns också ett behov av kamratskap som går utöver enskilda revolutionära organisationer. Det finns ett starkt behov av en revolutionär upplysningsrörelse i samhället. Allt detta kräver ett starkt och gemensamt arbete. Vänstern måste förena sina krafter.

Det växer ett missnöje i hela Europa på grund av den amerikanska imperialismens misslyckande med att bygga ett världsimperium. I Tyskland utvecklas protester och strejker. Så även i England och andra länder. En militant socialistisk vänster i solidaritet och samordning kan erbjuda ett alternativ för arbetarklassen, studenterna och kvinnorna. Solidaritet och enighet i klasskampen utvecklar oss alla! 

CEVAP VER

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.